Historia

Glaspalatskvarteret omfattar ett område och byggnader som är välkända för om inte samtliga finländare så i alla fall alla helsingforsare.

Kvarteret består av två historiska byggnader; Glaspalatset och den nydöpta Kulturkasernen, som tidigare fungerat som Helsingfors busstation och innan det som Åbo kaserns ekonomibyggnad samt Glaspalatstorget mellan de två byggnaderna med de numera nästan världsberömda Amos Rex ”kullar”.

Glaspalatset

Glaspalatset har en intressant och brokig knapp hundra år gammal historia. Arkitektstuderandena Viljo Revell, Heimo Riihimäki och Niilo Kokko grundade 1933 bolaget Oy Lasipalatsi Ab med avsikt att hyra den nuvarande Glaspalatstomten och där uppföra en ”basarbyggnad”. De presenterade sina planer för staden som godkände förslaget varefter stadens stadsplaneavdelning utvecklade planerna. Viljo Revell fann vissa brister i stadens förslag och utvecklade dem ytterligare. 1935 köpte HOK och Valio Glaspalatsbolaget av arkitektstuderandena, gav dem uppdraget att färdigställa ritningarna för den kommande byggnaden och lät slutligen bygga den. Under hela denna process var byggnaden tänkt att bli tillfällig och den färdigställdes år 1936, delvis i åtanke på de kommande olympiska spelen i Helsingfors som var tänkta att arrangeras år 1940.

Helsingin Kaupunginmuseon kuva-arkisto / Helsinkikuvia.fi

Trots att den var tänkt att bli tillfällig fick arkitekterna fria händer och planeringen genomfördes konsekvent och med höga kvalitetskrav. Resultatet blev en närmast unik, renodlad funkisbyggnad med många genomtänkta detaljer där glas, genomskinlighet och reklamljus stod i centrum på ett sett som ingen tidigare sett i Helsingfors. Byggnadens dragplåster bestod av HOK:s restaurang för hela 700 personen och stadens största biografsal (Bio Rex).

Glaspalatsets första glansperiod blev kortvarig. Redan i slutet av 40-talet genomfördes smärre ändringar och under de kommande decennierna gjordes otaliga ändringar i byggnaden som allt mindre påminde om den ursprungliga. På 70-talet var byggnaden allvarligt rivningshotad, men på 80-talet började man fundera på hur byggnaden bättre kunde användas och återställas till ursprungligt utseende.

Åren 1995-98 genomfördes sedan en omfattande renovering med målsättningen att återställa den ursprungliga karaktären. Bl.a. revs nästan alla de ändringar som inte motsvarade originalplanerna, rumsfördelningen återställdes långt till den ursprungliga och inventarierna renoverades eller så gjordes nya i ursprungligt material och form. Gällande byggnadens användning var målsättningen att skapa ett centrum för ”audiovisuell kultur”.
Bl.a. hade både Yle och MTV3 under ett antal år en studio i Glaspalatset.

Målsättningarna gällande byggnadens användning nåddes dock inte fullt ut och så småningom flyttade en del av nyckelhyresgästerna, så som de ovan nämnda mediebolagen bort från byggnaden. Detta ledde i förlängningen till att staden igen en gång fick börja fundera på hur byggnaden skulle användas. Samtidigt hade man på Föreningen Konstsamfundet funderat på hur man kunde utveckla Amos Andersons konstmuseum, som blivit trångbott på Georgsgatan ett drygt kvarter från Glaspalatset. Kombinerat ledde dessa två behov i förlängningen till det Glaspalats som vi idag upplever. Staden och Konstsamfundet bildade tillsammans Fastighets Ab Glaspalatset i Helsingfors, staden överlåt Glaspalatsbyggnaden till bolaget, som renoverade hela den ursprungliga byggnaden samt byggde helt nya utrymmen på drygt 6.000 m 2 under jord för det kommande konstmuseets, Amos Rex, behov. Renoveringen genomfördes åren 2015-17 och nybygget färdigställdes ett år senare och Amos Rex öppnade i slutet av augusti 2018.

Kulturkasernen

Kampen var tidigt känd som ett exercisområde för militären. I början av 1830-talet uppfördes där ett kasernkomplex, som snabbt fick namnet Åbo kasern i och med att det låg vid vägen mot Åbo. I samband med de tyska truppernas anfall mot de röda i Helsingfors skadades huvudbyggnaderna svårt och några år efter inbördeskriget revs de. Kvar blev dock den ursprungliga ekonomibyggnaden. Staten överlät i början av 1930-talet denna byggnad till Helsingfors stad, som snart därefter beslöt inrymma sin busstation i denna förhållandevis anspråkslösa byggnad. Den skulle vara tillfällig, men den tillfälligheten varade i ca 70 år och först i samband med att Kampens köpcenter färdigställdes flyttades busstationen dit (under jord). Efter det förde byggnaden en tynande tillvaro i ett drygt decennium och användes för varierande ändamål. I samband med Amos Rex öppning började en grupp filmentusiaster planera för ett biografcentrum i byggnaden som skulle kompletteras med ett antal restauranger. Staden förhöll sig positivt till dessa planer och planeringsarbetet påbörjades i snabb takt. Finansieringsfrågan löstes så att Föreningen Konstsamfundet, via sitt dotterbolag Glaspalatskvarteret Ab, gick in som finansiär för renoveringen och ombyggnaden av kasernbyggnaden, som redan i planeringsskedet fick namnet Kulturkasernen. Ombyggnaden startade i september 2021 och Kulturkasernen blev färdig i oktober 2023. Fastigheten omfattar efter ombyggnaden tre biografsalar, alla under jord, samt tre restauranger inklusive en uteservering samt ett ”evenemangsutrymme”.

Glaspalatskvarteret

I och med färdigställandet av Kulturkasernen upplever fastighetsägaren, Glaspalatskvarteret Ab, att området så att säga är färdigt. Helheten bestående av Glaspalatset, Kulturkasernen och Glaspalatstorget mellan byggnaderna har givits namnet Glaspalatskvarteret, under vilket det framöver kommer att marknadsföras som. Målsättningen är att göra Glaspalatskvarteret till ett levande centrum för stadskultur och en plats där det alltid händer något intressant. Framför allt för helsingforsarna men självfallet är alla, både finländare och utlänningar välkomna. Glaspalatstorget är redan välkänt för kullarna, som samtidigt utgör Amos Rex tak, där människor sedan 2018 samlats för att ta foton, picknicka eller bara njuta av vyerna. I fortsättningen kommer torget också att bli en plats för olika evenemang, för vilka den nya scenen som byggts i anslutning till Kulturkasernens östra fasad erbjuder ypperliga möjligheter.

Bilder: Helsingfors stadsmuseum bildarkiv / Helsinkikuvia.fi